Premiär för Livsbild

Nu har Livsbild öppnat. På lanseringskonferensen publicerades kulturminister Lena Adelsohn Liljeroths livsberättelse om sig och sin hörselskada. Den upptäcktes tidigt, men det var först i vuxen ålder som hon fick tillgång till hörapparat. I skolan satt hon längst fram i klassrummet, blev ordningsman och föreningsaktiv. ”Jag har förmodligen min dåliga hörsel att tacka för att jag blev politiker” skriver Lena Adelsohn Liljeroth i sin berättelse. 

Bengt Lindqvist, ordförande i Handikapphistoriska föreningen och tidigare socialminister hade också en livsberättelse med sig. Han berättar om hur hans synskada påverkat honom i yrkeslivet. På 1960-talet stängdes han ute från läraryrket. Den erfarenheten kom att prägla hans liv. Så småningom kom han ändå att arbeta som lärare, och blev sedan politiker. Den tekniska utvecklingen har påtagligt underlättat för honom. Han hade två assistenter för att klara riksdagsjobbet på 80-talet. Ett decennium senare behövde han bara obetydligt mer hjälp än kollegorna. Läs hela Bengt Lindqvists berättelse.

Flera av dem som lämnat sina livsberättelser på livsbild.se var med under lanseringen.

– Det är utmärkt att kunna berätta direkt på teckenspråk. Jag har höga förväntningar på vad insamlingen kan leda till. Våra berättelser är en del av kulturarvet. Det är lätt att tro att personer med funktionsnedsättning är en homogen grupp. Men jag tror att berättelserna kommer att ge olika perspektiv, säger Lolo Danielsson.

Hon har beskrivit i flera berättelser på livsbild.se att dövhet inte bara är en funktionsnedsättning. Det innebär också att tillhöra en språklig kultur som skiljer sig från det svenska skriftspråket.

Hasse Bergström beskriver sitt liv med psykisk funktionsnedsättning i en känsloladdad livsberättelse. Hans erfarenhet av att ha varit psykiskt sjuk och samtidigt själv socialarbetare skrämde många arbetsgivare.

– Det har funnits mycket ilska inom mig. Jag har velat berätta om att man kan resa sig ur en förnedring, säger han.

Skillnaden mellan politisk retorik och hur villkoren för personer med funktionsnedsättning utvecklas i samhället är stor. Det återkom flera i panelen till. Här spelar livsberättelser från både nutid och dåtid stor roll, menar Maria Johansson, som skriver om hur hon hanterar diskriminering i sin livsberättelse.

– Vi måste lära av det som ligger bakåt i tiden för att utvecklas framåt, säger hon.

Oscar Pripp, docent i etnologi, forskar om berättande. Trots att kultur och normer i samhället utvecklas så betraktar människor varandra tämligen endimensionellt, menar han.

– Om man får berätta i ett sammanhang där man känner sig trygg och erkänd vågar man berätta. Då kan det komma fram många nya berättelser, sa han.

Erika Wermeling