Kulturdebatt med fokus på funktionshinder

Funktionsnedsättning är en del av mångfaldsbegreppet och funktionshindrades histioria måste skildras på museer i mycket större utsträckning än idag. Det var ett av budskapen i torsdagens kulturdebatt i riksdagen.

– Det är inte rimligt att inte funktionshindrades erfarenheter, kunskaper och historia synliggörs på samma sätt som vi, efter lång kamp, har fått igenom att till exempel kvinnors historia i åtminstone hyfsat stor del synliggörs. Det ses som självklart att regeringen lägger ett jämställdhetsperspektiv på olika uppdrag till myndigheter. Men funktionshindersperspektiv finns väldigt sällan med. Det borde vara lika självklart. När vi pratar om mångkultur och mångfald ska också funktionshindersperspektivet innefattas, sa Lars Ohly (V).

Flera av ledamötena i kulturutskottet hänvisade till HAIKU-projektet. Projektet tar slut den sista oktober i år.

– Jag tror att det är viktigt att inkludera ett funktionshindersperspektiv i allt arbete museerna gör, som samlingar, arkiv och utställningar. Då kommer kunskapen att öka, och då kommer det också att finnas underlag för att göra fler utställningar och pedagogisk verksamhet med ett sådant perspektiv helt integrerat.  Är det inte dags att vi faktiskt sätter ned foten för att få till någon form av mer permanent verksamhet? Detta är någonting väldigt många ser ett behov av just i dag, sa Agneta Börjesson (MP).

Miljöpartiet och Vänsterpartiet ville gå längre än de övriga partierna och ge regeringen ett tydligt uppdrag gentemot museerna. Men i debatten fanns ändå en stark samstämmighet mellan samtliga partier. Det betyder att riksdagen också kommer att ställa sig bakom de frågor HAIKU driver. Folkpartisten Ulf Nilsson förklarade:

– Det är naturligtvis av mycket stor betydelse att kulturpolitiken medverkar till att kulturen återspeglar den mångfald som präglar dagens Sverige och dagens samhälle över huvud taget. Kulturen måste helt enkelt vara relevant för hela befolkningen. Därför ska många olika erfarenheter, tankar och historier tillvaratas och speglas så att alla delar av samhället blir belysta. Utskottet skriver därför att vi ser positivt på bland annat projektet Handikapphistoria i kulturarvet. Utskottet skriver tydligt att vi följer det här arbetet och att utskottet anser att alla delar av samhället ska bli belysta. Det är en förutsättning för en levande demokrati, sa han.

Margareta Persson, projektledare för HAIKU, har inte hört riksdagen prata så här om funktionshinder tidigare.

– Det är första gången riksdagen behandlar funktionshinderperspektivet på det här sättet. Jag är mycket glad över att hela kulturutskottet nu ställer sig bakom det perspektiv som HAIKU har arbetat för – att synliggöra historien för personer med funktionsnedsättningar och få in den berättelsen i samhällets allmänna historia.