Veckans tema

Så använde jag Livsbild i utbildningen

Anna Wallsten har haft stor nytta av berättelserna på Livsbild i sin utbildning till etnolog. En av berättelserna använde hon i sin c-uppsats.

Livsbildsberättelserna gav mig insyn i det vardagliga livet för människor som tilldelats en diagnos, skriver hon. Ärliga och reflekterande erbjuder de nya sätt att tänka kring självbilder och samhällets förväntningar och föreställningar.

Dessutom borde de personliga, historiska och samhälleliga förändringar som tydliggörs vara givande för flera forskningsdiscipliner, anser Anna Wallsten.

Läs mer och diskutera här!

Vill du diskutera något annat? Välj ett ämne här nedanför
eller mejla webbredaktören och berätta vad du helst vill debattera.

Egentligen tyckte jag inte om att idrotta

Fredrik Granath hann prova många sporter innan han bestämde sig för att ägna sig åt sina verkliga intressen.
Egentligen tyckte jag inte om att idrotta
Historien är inte en sanning

Självbilden blir suddig för den som aldrig känner igen sig i historieskildringar eller utställningar, menar Margareta Persson.
Historien är inte en sanning
Katastrof på recept

Sveriges blödarsjuka blev offer för en av de största läkemedelskatastroferna i vårt land, skriver Eva Sarman, med anledning av Jonas Gardells uppmärksammade TV-serie.
Katastrof på recept
Funktionshinder saknas i utbildningen

Kunskap om funktionshinder saknas i kurser som förbereder för museijobb, skriver Ann-Christin Högnabba, student.
Funktionshinder saknas i utbildningen
Skilda livsvillkor uppmärksammas sällan

Kan idén om att klumpa ihop människor med olika funktionsnedsättningar leda till förtryck? Det undrar Arne Fritzson.
Skilda livsvillkor uppmärksammas sällan
Vi kan fylla luckor i samlingarna

Det finns föremål och bilder som speglar livssituationen för personer med funktionsnedsättning i museernas samlingar, skriver Håkan Liby, chef för Upplandsmuseet.
Vi kan fylla luckor i samlingarna
Självbestämmande och integritet stort arv att föra vidare

Förändringar i assistansreglerna måste ske med precision, skriver Vilhelm Ekensteen.
Självbestämmande och integritet stort arv att föra vidare
Jag gestaltade låtar i melodifestivalen

Teckenspråksartisten Tommy Krångh berättar om skillnaden mellan tolkning och gestaltning.
Jag gestaltade låtar i melodifestivalen
Föremål och berättelser

Ditt hem är ett museum - men över vad? Ibland är sakerna laddade med andra berättelser än de förväntade, skriver intendent Eva Silvén.
Föremål och berättelser
Kunskap i berättelser om utanförskap

Genom de allra flesta livsberättelserna löper en röd tråd. Den vill jag benämna utanförskap, skriver Birgitta Andersson.
Kunskap i berättelser om utanförskap
Så som i verkligheten – vill vi vara i media

I media beskrivs personer med funktionsnedsättningar som offer eller hjältar. Det menar Victoria Öjefors.
Så som i verkligheten – vill vi vara i media
Barnperspektiv och barnets perspektiv

Dockan eller nallen får sprutor och gipsade ben. Lek grundar sig i vad barn har varit med om, skriver Inger Blom.
Barnperspektiv och barnets perspektiv
Alla berättelser får plats på museerna

Museerna är boten mot vår kollektiva glömska eller vårt gemensamma minne, menar Mats Persson från Riksförbundet Sveriges museer.
Alla berättelser får plats
Slösa inte bort tillfället!

Berättelsen om funktionshinderrörelsen är en viktig del av kulturarvet. Missa inte möjligheten att berätta. Läs Bengt Lindqvists inlägg på Veckans tema.
Slösa inte bort tillfället!
Vadå normal?

Kalle Spann är hörselskadad. Han drömmer att han går i en skola med hörande, mot sin vilja. Vad är normalt och vem tillåts bestämma det?
Vadå normal?
Min förebild

Vem är din förebild? Är det mamma och pappa? Kompisen som alltid ställer upp? Eller en kändis – kanske Lill-Babs, Michael Jackson eller Madonna?
Min förebild
Vad är en berättelse?

Vad skiljer en berättelse från andra sätt att kommunicera och vilket värde har en berättelse?
Diskutera!